Intervjuer

Vattentankarna på hustaken var bland det första som sköts sönder.

21 december, 2015

Utöver att Petra Marklund strösslat med hits under eget namn och under namnet ”September” de senaste åren har hon även lett Allsång på Skansen i två säsonger.  Shora Esmailian är journalist och har bland annat släppt boken Ur askan – En bok om människor på flykt i en varmare värld.

· · ·

”De människor som drabbas i dag är de som har minst skuld i den globala uppvärmningen”.

×

Petra: Vad innebär begreppet klimatflykting, och hur skiljer det sig från andra typer av flyktingar? Hur stor del av alla flyktingar idag är klimatflyktingar?

Shora: En flykting är en människa som tvingas lämna sitt hem på grund av yttre omständigheter. I dag finns det inget juridiskt begrepp för klimatflyktingar. För att kunna bli erkänd som flykting – enligt FN:sflyktingkonvention, Genèvekonvention från 1951 – ska du vara oförmögen att återvända till ditt hemland av rädsla för förföljelse på grund av etnicitet, religion, nationalitet eller politisk åsikt. Dessutom måste du ha korsat en nationsgräns för att klassas som flykting. De människor som flyr inom sitt land (vilket är en absolut majoritet av de som drabbas av klimatförändringarnas effekter) räknas alltså inte juridiskt som flyktingar.

Människor som flyr sina hem till följd av klimatrelaterade katastrofer är alltså inte som flyktingar, enligt internationella lagar och konventioner. Men det finns forskare och aktivister som tycker att vi behöver en ny konvention, vid sidan av den redan existerande flyktingkonventionen, som också inbegriper klimatflyktingar.

Två framstående migrationsforskare – Frank Biermann och Ingrid Boas – har förslag på en definition som även skulle gälla människor som flyr inom ett land. Biermann och Boas menar att en klimatflykting är en person:

”som måste lämna sina hemtrakter, omgående eller inom en snar framtid, på grund av plötslig eller gradvis förändring i den naturliga miljön relaterad till åtminstone en av tre effekter av klimatförändringar: havsnivåhöjning, extrem väderhändelse eller torka och vattenbrist”.

Med tanke på hur snabbt uppvärmningen går och att en stor del av de människor som tvingas fly idag gör det på grund av väder och klimatrelaterade händelser så måste vi kämpa för att klimatflyktingar erkänns som flyktingar så att de får rättigheter – för de människor som drabbas i dag är de som har minst skuld i den globala uppvärmningen.

Petra: Har flyktingarna som kommer ifrån Syrien något med klimatförändringarna att göra?

Shora: Ja, absolut. Mellan 2006 och 2010 upplevde Syrien den värsta torkan någonsin, framför allt i al-Jazira-regionen som är en del av det historiska Mesopotamien och Syriens kornbod. Jordbrukssektorn ödelades och majoriteten av boskapen dog i området.

”Situationen har nu blivit riktigt allvarlig, vi talar om öken snarare än om odlingsmark. Människor kan inte längre bo i den här miljön och deras överlevnadsstrategi är att migrera härifrån”, rapporterade Röda Halvmånen 2010. Under de två åren före revolutionens utbrott våren 2011 flyttade omkring 1,5 miljoner syriska bönder in till städerna: utblottade, förtvivlade, missnöjda med en regim som ingenting gjorde för att hjälpa dem när deras tillvaro torkade bort.

I Syrien började allt i den sydvästra staden Dara’a, i ett av de områden som drabbats hårdast av torkan. I mars 2011 sattes det knastertorra gräset i brand när Assadregimen grep barn och ungdomar som skrivit slagord. Dara’as invånare hade, liksom miljontals andra syrier, dignat under torkan och den ökade arbetslösheten efter de stora migrationsvågorna; dessutom hade landets jordbruk och vattenresurser misskötts och privatiserats. När al-Assads styrkor äntrade staden visste de hur invånarna skulle straffas: vattentankarna på hustaken var bland det första som sköts sönder.

Petra: Det låter ju helt fruktansvärt. Utöver Syrien, vilka områden i världen är mest drabbade av klimatförändringarna just nu? Har Sverige hittills påverkats på något sätt som vi lagt märke till men kanske inte direkt kopplat till klimatet? Är vi så trygga som vi tror i vårt land?

Shora: De länder som ligger kring ekvatorn är de mest sårbara, rent geografiskt och drabbas först och värst av klimatförändringarnas effekter. Men vi lever alla under samma atmosfär och även om vi inte än betalar med våra liv som människor gör i världens periferi drabbas även vi. Våra säsonger flyter ihop, vintern dröjer, nederbörden blir mer och somrarna regnigare. Ingen kan vara trygg i en uppvärmd värld.

Vi håller på att lämna över en värld i klimatkaos till våra barn och barnbarn. Inte bara kommer klimatet att skena och balla ur, utan konflikter och kriser kommer att avlösa varandra som följd av en mer otrygg värld.

Petra: Ofta känner jag en maktlöshet när det gäller den negativa utveckligen av miljön. På vilket sätt kan du och jag påverka som bäst för att det ska få någon betydelse?

Shora: Genom att känna vrede i stället för ångest! Tänk på det här: Samtidigt som den nuvarande presidenten Barack Obama uppmanar alla att agera för klimatet och lägger fram förslag som ska minska utsläppen med 32 procent till år 2030 godkänner han Shells plan för oljeborrning i arktiska farvatten utanför Alaskas kust. Bara den tanken: Att utnyttja den retirerande isen till att borra efter mer olja i Arktis! 

Och det bara fortsätter: År efter år är det just oljebolag som Shell, BP och ExxonMobil som gör mest vinst i världen. I 2014 års topplista är sex av tio högst noterade företag energi- och oljebolag; de följs av företag som producerar bilar. »It’s still an oil man’s world« som Huffington Post sammanfattar världen under kapitalismen. Efter Apple är det ExxonMobil och Shell som gjort de största företagsvinsterna någonsin i historien: 2013 kammade ExxonMobil hem 15,9 miljarder dollar; för Shell nåddes toppnoteringen 2008 när man gjorde en vinst på 15,68 miljarder dollar. Vinst på att ösa bränsle på elden.

Kan du känna hur ilskan pyr? Då är det enda vettiga att organisera sig tillsammans med andra och jobba för förändring. Klimatrörelsen i Paris var inställd på att avtalet skulle bli svagt och dåligt och kommer att fortsätta kämpa ännu mer. Ideella rörelser har varit en bidragande faktor till att hundratals kolgruvor inte öppnats i Nordamerika, att fracking (upptag av ytlig gas) har blivit förbjuden i Frankrike, att Tyskland storsatsar på förnybara energikällor, att Shell stoppat prospekteringen efter olja och gas i Arktis och att Barack Obama satte stopp för den stora pipelinen Keystone XL genom USA osv osv. Och ännu mer kan vi för att hålla de fossila bränslena under marken, se bland annat på detta och låt dig inspireras under 2016: http://breakfree2016.org/?utm_medium=email

×

Lyssna på Petras musik här!  

×