Intervjuer

För att nå klimatmålen finns det skäl att minska nötköttskonsumtionen i Sverige – men inte nödvändigtvis produktionen.

14 december, 2015

Martin Fogelström är ena halvan av studiobandet AOP och ställer här frågor om kött och klimat till Fredrik Hedenus, Docent inom energi och miljö på Chalmers Tekniska högskola.

· · ·

”För att på allvar minska konsumtionen av kött kommer vi behöva ladda vegetarisk mat med nya positiva värden”.

×

Martin: Hej Fredrik, mitt namn är Martin Fogelström. Jag och min vän Mattias Gustavsson har i egenskap som artister i duon – AOP, fått äran att få ställa frågor till dig. Tack för ditt engagemang gällande dessa frågor som också ligger oss nära hjärtat/hjärnan. Det sägs att man ska äta mindre kött om man vill dra ner på sin klimatpåverkan. Varför pekas just kött ut?

Fredrik: I grunden är produktion av kött väldigt resurskrävande. 70% av världens jordbruksmark används för bete eller djurfoder. Man förlorar ju mycket av energin när man låter fodret passera ett djur. Av matens klimatpåverkan så står kött och mejeriprodukter för omkring 75 % av utsläppen. Men egentligen är det fel att klumpa ihop allt kött, det är stor skillnad på nötkött och kyckling, och att äta ost ger ungefär samma utsläpp som att äta fläskkött.

Martin: Ok, men när det kommer till växthusgasutsläpp, hur stor bov är maten vi äter, och kanske specifikt vårt köttätande?

Fredrik: Grovt orsakar en svensks konsumtion utsläpp motsvarande runt 9 ton CO2/år, av detta står maten för knappt 1,8 ton. Köttet och mjölken utgör totalt knapp 1,4 ton.

Martin: Hur ser skillnaden ut på hur mycket klimatpåverkan som kommer från nötkött och fisk och fågel? Och hur är det med t.ex. sojakorv?

Fredrik: Ja det är stor skillnad. Nötkött runt 35 kg CO2/kg kött, fläsk 6 kg, kyckling runt 3kg- och sojakorv runt 0,5 kg. Vad gäller fisk så skiljer det rätt mycket mellan olika typer av fisk, men ungefär som griskött.

Martin: Finns det inte bra saker med att äta just nötkött ur miljösynpunkt? Kor äter ju gräs som inte människor kan äta, medan t.ex. grisar och kycklingar äter sådant som vi skulle kunna äta direkt… Och det här med att kor ser till att vi har ”öppna landskap”, det måste väl vara bra?

Fredrik: Klimatfrågan är en miljöfråga, men det finns fler aspekter precis som du påpekar. Ja, kor som betar håller landskapet öppet, och betar de dessutom på gamla hagmarker så hjälper de till att behålla arter i det svenska landskapet. Men gräset kor äter odlas i många fall på åkermark. Alltså mark där vi kunde odlat t.ex. vete istället. Faktum är att nötkött i Sverige idag kräver väsentligt mer åkermark än vegetabilier per kg produkt. Den intressanta frågan är vad vi skulle kunnat använda marken till snarare än vad vi just nu väljer att odla där.

Vi måste skilja på konsumtion och produktion. I Sverige vill vi kanske ha kvar kor för att ha öppna landskap och bevara en del arter. Men globalt sett har vi snarare för mycket öppna landskap och inte för lite. Hela Europa har ju i princip avskogats. Dessutom betar inte kor överallt i världen. Så, för att nå klimatmålen finns det skäl att minska nötköttskonsumtionen i Sverige. Men inte med nödvändighet att produktionen i Sverige måste minskas. Kanske ska Sverige t.o.m. exportera biff om det är så att de miljönyttor som vi kan få här är mycket större än i andra delar av världen.

Martin: Det finns de som hävdar att trenden med att fler och fler vill äta ekologiskt är ohållbar eftersom vi inte kan föda jordens befolkning om allt jordbruk skulle ställas om till ekologiskt (det blir t.ex. för små skördar). Stämmer det? Och hur skulle det funka om vi alla samtidigt drog ner på köttätandet då?

Fredrik: Det är en knepig fråga. Modern ekologisk odling har runt 20% lägre skördar än modern konventionell odling. Den främsta begränsande faktorn för att producera mer mat i världen idag är dels tillgång till bra åkermark, och dels att man på många ställen i världen inte får så stora skördar eftersom man inte använder moderna metoder, samt hur mycket kött som äts.

Idag trycks ofta betande kor in regnskogen med avskogning som följd. Så visst går de att försörja en värld på ekologisk mat, men det riskerar att göra bristen på mark större. Om man drar ner på köttkonsumtionen blir det dock lättare. Eller ökar avkastningen på den jordbruksmark som vi har. Man ska dock veta att från ett klimatperspektiv så är ekologiskt inte bättre än konventionellt odlat, utan ungefär detsamma.

Martin: Matvanor och livsstil brukar vara ganska känsligt att gå in med pekpinnar i, och det är ju trevligt att grilla t.ex. 🙂 Men om vi nu behöver ställa om vår matkonsumtion, tycker du att det ligger på individen att ändra sina matvanor, eller finns det lösningar på ”samhällsnivå”, som t.ex. att se till att vissa matvaror blir dyrare och andra billigare? (Henrik Schyffert har skämtat om det orimliga i att det nästan alltid är rea på fläskkarré. Hur kan det vara det?)

Fredrik: Ja, det är väldigt känsligt att prata om vad man bör och inte bör äta. Men mycket lättare i Sverige idag jämför med för tjugo år sedan. Jag och kollegor har föreslagit att lägga en klimatavgift på kött och mjölk. Vi betalar när vi släpper koldioxid när vi kör bil, men samma utsläpp från maten beskattar vi inte alls. Det är ju orimligt. Skulle vi beskatta maten som våra transporter skulle det innebära att biffen blir omkring 35 kr dyrare per kg, medan kycklingkött kanske 3 kr dyrare per kg (de orsakar ju lägre utsläpp). Men även om vi skulle göra detta skulle nötköttskonsumtionen bara minska med 10-20%. Men vi äter ju inte bara det som är billigast. Utan vi äter för att det är gott, för att visa vem vi är, vem vi vill framstå som och vad vi lärde oss äta som små. Så för att på allvar minska konsumtionen kommer vi behöva ladda vegetarisk mat med nya positiva värden, så att man väljer det för att man vill äta det. Och inte för att det kostar lite mer eller mindre än något annat.

×

Lyssna på Martins band AOP:s på Spotify.

×