Intervjuer

En annan definition på livskvalitet

26 juni, 2015

Rebecka Milestad är till vardags agronom och forskare vid avdelningen för miljöstrategisk analys på KTH i Stockholm. Tillsammans med Linnea Henriksson (sångerska, låtskrivare och programledare i Radio P3) pratar hon om framtidens återberättelser och en annan definition på livskvalitet.

· · ·

”Vad kan vi tillsammans göra för att nästkommande generationer inte ska se oss som idioter?”

×

Linnea: Att tänka på framtiden fyller mitt huvud med miljoner tankar. Det är så lätt att ta allt för givet. Om jag skulle få barn, vad från min verklighet skulle bli fantasier och sagor för dem – om t.ex. 2050 år – när jag berättar om idag för dem? Hur ska de kunna förstå? Hur ska de kunna göra skillnad?

Rebecka: ”Va? Fanns det inga mobiltelefoner när du var liten?” Min barndoms digitala fattigdom är redan en saga för mina barn. För att kunna säga vad som blir sagor för barnen om 35 år måste vi veta i vilken verklighet de kommer leva i. Och det vet vi inte. Vår bild av framtiden påverkas av vad vi tror att vi vet, vad vi vill och vilken version av berättelsen om vår egen tid vi håller oss till, vad vi tror skapar framtiden.

Hur ska vi förklara varför vi, trots att många av oss visste vartåt det barkade med miljön, ändå körde på? Människan är anpassningsbar och uppfinningsrik och våldsam och samarbetsvillig och girig och kärleksfull. Vi är komplexa och vårt samhälle är komplext. Vi tar emot massa motstridiga budskap om hur vi borde leva (konsumera mindre för miljön, konsumera mera för ekonomin). Många krafter samverkar för att få oss att göra det vi känner på oss är fel. Den dag när det är enklare, roligare och billigare att göra ”rätt” kommer flera av oss göra det.

Våra barn kanske blir fattigare än vi är men lyckligare? De kommer göra skillnad om de bidrar till ett demokratiskt, fredligt och rättvist samhälle som innehåller mycket empati och uppfinningsrikedom. Det är det jag hoppas på och själv skulle vilja bidra med.

Linnea: Jag är nog ganska ”vanlig”. Källsorterar, men klarar mig inte utan min telefon. Köper på second hand, men äter kött. Jag önskar att jag visste mer om hur mitt liv praktiskt påverkar jorden. Hur kan jag enkelt, i det liv jag lever, lära mig göra det?

Rebecka: Om alla på jorden levde som vi gör i Sverige skulle det behövas flera jordklot eftersom vi använder mer naturresurser än vad det finns om alla människor skulle få tillgång till lika mycket som vi. Det handlar om mängden (fossil) energi som använts för att producera resan, uppvärmningen av bostaden, prylen, maten. Och det påverkar inte bara klimatet, utan även mängden kemikalier som släpps ut i naturen, utrotningen av arter, andra människors hälsa och hur djuren har det… Tyvärr får vi inga signaler om detta när vi handlar.

Det är oftast billigare att flyga än att ta tåget, mat som är producerad på ett schysst sätt är dyrare, att bygga miljövänliga hus är dyrare osv. I vår ekonomi betalar vi nämligen inte för att vi förstör miljön, utan vi betalar för ansträngningen att inte förstöra miljön. Därför behöver vi både välja rätt (för miljön och andra människor) när vi köper något, köpa färre saker, resa mer sällan och använda mindre energi och resurser.

Linnea: Hur ska jag kunna påverka min omgivning? Vad kan vi tillsammans göra för att nästkommande generationer inte ska se oss som idioter? Ibland känns det bara så … kört.

Rebecka: Det är väldigt svårt att avstå från bekvämlighet och materiell standard om den erbjuds. Inga tidigare generationer har heller gjort det. Tidigare har människan dock inte haft tillgång till så mycket resurser som vi har – ett litet bruk i det svenska 1700-talet lyckades producera lika många hästkrafter av vatten, sol och vind för att driva dåtidens industriproduktion som en vanlig bilmotor har idag. En liter bensin kan bära fram ett ton metall (bilen) i över en mil. Ta bort den möjligheten och ganska lite av vårt moderna samhälle finns kvar. Även om vi kan påverka hur vi själva lever är vi till stor del fångade i det samhälle vi lever i. Det är den förmildrande omständighet jag kan se för att våra barn inte ska döma oss så hårt. Å andra sidan: när förutsättningar förändras klarar vi en hel del. Den amerikanska industriproduktionen ställde om helt på några få år under 1940-talet, p.g.a. kriget. När det gäller kan samhället mobilisera. Det ger hopp. Det behövs ett tryck underifrån för att politiker ska våga ta långsiktigt bra och kortsiktigt obekväma beslut. Skapa det trycket! Det behövs människor som visar att det går, så att andra kan komma efter. Gå före! Det behövs en annan logik och kultur, en annan definition på livskvalitet än ekonomisk tillväxt. Vi behöver en annan berättelse. Skapa den berättelsen! Vi behöver en mental – lika mycket som praktisk – omställning.

×

Lyssna på Linnea Henriksson på Spotify.

×